Tabeller och QGIS

Varför skall man kunna något om tabeller om man jobbar med GIS?

Tja, kanske för att allt handlar om tabeller, även om man kanske inte tänker på det. Även rasterdata är en form av tabell även om man då är ute på lite svag is, men för vektordata är det definitivt så.

Vad är då en tabell?

Screenshot from 2014-10-11 11:46:03

Wikipedia ger i detta sammanhang inget riktigt bra svar utan beskriver tabeller ur ett layouttekniskt perspektiv, så jag försöker i stället beskriva det ur ett GIS-perspektiv.

  1. Tabeller är data
    Dessa data är i GIS-sammanhang oftast ordnade efter någon form av typ och har liknande egenskaper. Data med väldigt olika egenskaper blir ofta bättre att lagra i olika tabeller.
  2. Objekt eller Features lagras i poster
    Varje post beskriver ett objekt eller feature och brukar redovisas som en rad i en tabell. Den första raden kan ofta beskriva rubriker för dessa posters olika attribut.
  3. Attribut lagras i kolumner
    Till varje post, eller rad, så hör ett antal olika attribut eller egenskaper. Det kan exempelvis vara information om objektets färg, hastighet, stammdiameter, eller geografiska position.

Nu kan man krångla till tabellbegreppet ytterligare men det låter jag bli så länge.

För att använda tabelldata i GIS så behöver man något som kopplar varje post till en position.

Detta görs antingen i en separat fil och så kopplar man attributen i tabellen till varje position med ett gemensamt attribut. Detta kan man göra själv med olika typer av kopplingar (join / relate), eller så sker det helt automatiskt som i fallet med formatet SHAPE. I shapefiler så lagras positionen i en fil med filändelsen *.shp och attributen i en tabellfil med filändelsen *.dbf.

Det andra sättet är att lagra positionsinformation inne i tabellen. Då kan man exempelvis ha ett attribut för longitud och ett för latitud, eller ett gemensamt attribut för exempelvis Well Known Text.

POINT (15.4533 54.3456)

Well Known Text, eller WKT, är ett textbaserat sätt att beskriva positioner för geografiska objekt. Detta kan exempelvis vara i form av koordinater på jorden. Det går att beskriva flera olika typer av geometrier men här ovan ger jag bara exempel på punktobjekt.

Så länge man hanterar data i ett definierat format så behöver man inte bry sig så mycket om alla dessa olika tabeller. Det är först när man hanterar data på en odefinierad form som det blir viktigare att kunna hantera tabeller mera direkt.

Låt oss säga att du har en tabell från en hemsida, eller en lista någon skapat i Excel, LibreOffice eller Numbers. I tabellen finns det kolumner för longitud och latitud, men det går inte att öppna filen direkt i GIS-programmet.

Metoden blir då att först spara om tabellen i ett format som GIS-programmet förstår. I QGIS så är det enklaste som ren textfil där man använder ett speciellt tecken för att separera kolumnerna åt, exempelvis komma, semikolon eller ”tab”. Här gäller det att välja ett tecken som inte används på annat sätt i tabellen, så kommatecken brukar vara en dålig idé för den normala delen av världen där just kommatecken används som decimaltecken.

För att använda en tabell på en hemsida så brukar det fungera att helt enkelt markera den i webbläsaren, kopiera och sedan klistra in i kalkylprogrammet. Sedan kan man spara som textfil:

Screenshot from 2014-10-11 12:07:41När man väljer att spara som text i LibreOffice så får man upp dialogen ovan där man bland annat kan välja vilken fältavgränsare man vill använda.

I QGIS så lägger man till textfiler med en egen knapp:

Screenshot from 2014-10-11 12:13:13Om man som i exemplet ovan använt rubriker i tabellen som QGIS kan förstå som koordinater så behöver man i princip bara kontrollera dialogen och klicka OK för att bekräfta. Om detta inte sker automatiskt så får man själv ange vilket filformat och teckenseparerare man använt, om man skall hoppa över rader, bearbeta fälten på något sätt och i vilka kolumner som det finns information om geometrin.

Vill man redigera tabellen och exempelvis lägga till nya poster så går det utmärkt i exempelvis LibreOffice. Vill man fortsätta att redigera lagret i QGIS så får man dock spara om det till ett annat format, exempelvis ESRI Shape (högerklicka på lagret och välj spara som…).

Andra tabellformat

Hur är det då med exempelvis gpx-formatet, det är väl inte en tabell? Jovisst är det det! Det är bara så att tabellen är lagrad enligt xml-standard på ett hierarkiskt sätt.

Screenshot from 2014-10-11 12:28:32I bilden ovan så redovisas en post enligt xml-standard på samma sätt som tabellen tidigare beskrev detta på en enda textrad.

Det rena textformatet är därför det mest ”ekonomiska” för att lagra enkla tabelldata, medan XML ger betydligt större möjligheter att beskriva och formatera data på ett sätt som blir svårare att missuppfatta.

Andra tabeller lagras i binär form och är därför inte så lätta att beskriva i textform. Olika databaser som PostGIS kan hantera stora mängder tabelldata på ett mera strukturerat sätt och dessutom hantera relationer mellan olika tabeller och därmed bli ett väldigt kraftfullt verktyg för att hantera information och data. I grunden så är dock alla data tabeller.

Annonser

Trackbacks / Pingbacks

  1. WKT (what the k…?) | Geosupportsystem - 19 november, 2014

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: