Dator för GIS m.m.

Det är snart fyra år sedan jag senast köpte en dator och min trotjänare till laptop har börjat visa ålderstecken som gjort att jag bestämt mig för att investera i en ny. Den här gången blir det inte mobilitet utan prestanda som blir fokus.

Här hade jag hoppats kunna skriva lite om min nya dator och hur den fungerar med valda komponenter, men då posten råkat skicka RAM-minne och SSD diskar till Vetlanda, så får det bli ett resonemang kring hur jag funderade när jag valde delar i stället för mera handgripligheter.

Jag får börja med att säga att jag tänker inte ange några produkter i detalj eller artikelnummer, kostnader etc, då IT världen är rejält föränderlig. Detta visade sig inte minst när jag gick in på leverantörens hemsida för att kontrollera lite data på SSD-diskarna jag valt, de hade nämligen utgått ur sortimentet. Kanske därför de var förhållandevis billiga.

Det är lite såhär jag resonerat kring alla delar när jag valt ut dem. Jag skall leva med denna dator i flera år, så varför skall jag lägga en massa extra pengar på det allra senaste? Bara några månader gamla komponenter går ofta att hitta till reducerat pris. Några av de komponenter jag valt har dessutom mer än bara några månader på nacken, men det är jag inte särskilt orolig för.

Hade jag nu bara hållit på med GIS och i huvudsak ESRI ArcGIS, så hade mina val varit annorlunda. Det är i och för sig på väg att ändras, men ArcGIS Desktop är i allt väsentligt fortfarande 32-bitars och utan stöd för flera processorkärnor. Jag kommer dock att jobba med flera 64-bitars program och program som till skillnad från ArcGIS kan dra nytta av grafikkortets GPU (utöver OpenGL), och då inte minst nVidias teknik med CUDA kärnor (bildbehandling, video, 3D-rendering, orthomosaiker, etc.). Det är i huvudsak mina vanligaste mjukvaror som dikterat hur jag resonerat (rätt eller fel) kring valet av komponenter, men jag skall villigt erkänna att jag inte är en sagolik expert på området.

Så, så långt ekonomin tillät det så har jag valt processor med balans mellan antal kärnor och klockfrekvens, men även i kombination med moderkort och kylning (vätskekylning) så att det skall gå att överklocka processorn om det skulle uppstå ett sådant behov. Det kommer jag dock inte att börja med, utan se vilka prestanda jag får först med standardkonfigurationen. I mitt fall så valde jag en fyrkärnig i7 från Intel som snurrar med 4GHz. Det finns numera ”extrem” processorer från Intel med både sex och åtta kärnor, men dessa är dessutom ”extremt” dyra. Även AMD tillverkar processorer med flera kärnor, men från flera håll på Internet så säger man att Intel presterar bättre med färre kärnor än vad AMD processorer gör, vilket jag valt att tro på. Hur du väljer att resonera är upp till dig.

Min erfarenhet av RAM minne är att det inte går att ha för mycket! Även om program som ”bara” är 32-bitar inte kan adressera särskilt mycket minne, så är det mycket annat som gynnas av mycket RAM. Det handlar exempelvis om mellanlagring eller ”cachning” av data som används mycket. Till skillnad från minneskort till kameror m.m. så är fortfarande RAM-minnen ganska dyra (tycker jag), men jag väljer ändå att lägga en rejäl andel av totalbudgeten på RAM. Jag hade kunnat välja att fylla färre kortplatser och uppgradera senare, men detta är också en prestandafråga, samtidigt som moderkort med ännu flera minneskortplatser kostar betydligt mycket mera. Det blir 32Gb (4 st 8 GB).

Hade jag nu jobbat mest med ArcGIS så hade jag inte lagt till något grafikkort, utan nöjt mig med det som finns inbyggt i processorn. Det duger mer än väl för ArcGIS, så länge man inte vill driva bildskärmar med väldigt exotiska upplösningar. Nu skall jag som sagt använda program som kan nyttja grafikprocessorn (GPU) och även nVidiatekniken med CUDA kärnor, så det blir ett nVidia kort med bra sådana prestanda. Jag kommer även att vilja köra flera skärmar med höga upplösningar så det blir ett kort med 4Gb dedikerat RAM.

Om jag tittar på processor, RAM-minne och grafikkort så utgör dessa tillsammans ca två tredjedelar av summan för hela systemet, och betingar var för sig ungefär samma pris. Jag har ingen aning om detta är ett förhållande som är lämpligt för datorer med mina ambitioner, men det var där jag landade.

Moderkortet har jag nämnt och bör framför allt anpassas till processorn. Glöm också det där med att uppgradera till en ny processor om några år utan att samtidigt byta moderkort. Ny teknik, även i samma sockel, brukar medföra att det krävs speciella stödkretsar på moderkortet. Skall man uppdatera en gammal dator så brukar det därför bli nödvändigt att byta processor och moderkort samtidigt. Jag valde även ett moderkort med stöd för SLI, så om mina grafikprestanda inte räcker till när jag uppgraderar till dubbla 4K skärmar (”I wish”), så kan jag stoppa in ett likadant grafikkort till och ”dubbla” prestanda. Det kan ju dessutom hända att ett passande kort fallit i pris när det i så fall kan bli aktuellt.

Det som återstår att kommentera är valet av hårddiskar.

Hårddiskar är i moderna system det som brukar bli gränssättande, speciellt när man skall hantera stora och många filer (typ GIS). Det bästa vore kanske SSD (solid state) diskar för hela slanten, men dessa är ganska dyra, så det mest ekonomiska blir en kombination. SSD är dessutom inte bättre på allt jämfört med mekaniska diskar.

Jag har valt två SSD och två mekaniska diskar. En SSD på 120 GB kommer att köra operativsystem och installerade program (jag kör Linux, med Windows hade jag kanske valt lite större disk). En SSD på 120 GB kommer att vara min ”scratch-disk” eller arbetsdisk, där jag lagrar de jobb och data som jag för tillfället jobbar med. Mer permanent lagring kommer jag sedan att ha på två RAID 0 konfigurerade mekaniska diskar på 2 TB vardera, vilket kommer att ge ca 4 TB totalt lagringsutrymme. Jag väljer två diskar med 2 TB i stället för en med 4 TB, och använder RAID för att öka läs- och skrivhastigheten till lagringsytan. Mindre diskar är dessutom (ibland) billigare än större, i alla fall i mitt fall.

RAID 0 är enbart en sammanslagning av diskutrymme, så det ger inte någon extra säkerhet. Vill man ha säkerhet så får man välja att exempelvis ha fyra lika stora diskar och köra exempelvis RAID 10 (RAID 1 + 0). Då får man bara halva totalmängen lagringsutrymme, men data lagras på två platser. Det finns andra RAID former som utnyttjar tillgängligt diskutrymme effektivare med viss bibehållen säkerhet, vilket kan vara bra om man prioriterar lagringsutrymme. Om det är hastighet som är viktigt så skulle jag däremot rekommendera RAID 0 eller RAID 10.

Ett tag funderade jag på att göra RAID 0 även av SSD diskarna för att öka på dessa prestanda ytterligare också, men just nu så tror jag att de är snabba nog, och att separera OS och arbetsdisk en smart idé.

Har jag nu tänkt rätt och valt bra komponenter? Jag vet inte… Det får vi se. Jag har försökt söka information på Internet om hur man skall resonera och sedan bilda mig en egen uppfattning, och det blir väl det som får bli min slutliga rekommendation till dig som funderar på en ny dator också.

  • Tänk igenom vad du skall använda datorn till!
  • Hur länge skall du använda datorn?
  • Vilka prestanda kräver dina mjukvaror, eller kanske mer relevant, vilka prestanda kan de utnyttja?
  • Är det för privat bruk eller jobbet (tid är också pengar). Sitter man hemma så kanske man har råd att vänta lite ibland medan datorn tänker och därmed spara lite pengar på datordelar, medan väntan på jobbet i slutändan kostar arbetstid.
Advertisements

Taggar:

One response to “Dator för GIS m.m.”

  1. Anders says :

    Det är väl ungefär som jag skulle välja.
    Normalt lägger man dock OS och program på SSD och data, dvs /home och /srv på mekaniska diskar.
    Så /boot /usr och /var är väl lämpligt. /tmp kommer nog att hamna som RAM-disk, vilket är bra. Den används rätt lite och blir snabbast i RAM-disk, och du har mycket minne.

    Sedan rekommenderar jag verkligen att du använder LVM2 för att hantera partitioner ovanpå de fysiska diskarna och/eller RAID:erna,

    Med LVM2 buntar du ihop en eller flera fysiska diskar till en volymgrupp. Du kan ha flera volymgrupper om du har flera diskar. Sedan så kan du göra logiska volymer från en volymgrupp. Dessa behandlas som vanliga parititoner, men hittas under /dev/mapper/.

    Jo, RAID-5 gör att man kan förlora en disk till redundansen, men kräver minst tre (lika stora) diskar. Så redundansen är som med RAID-1 som behöver minst två (lika stora) diskar. Vanligen använder man två diskar, men man kan lägga till fler.

    Att bara köra RAID-0 vet jag inte om jag skulle rekommendera. Risken för diskkrash fördubblas, det räcker att en av diskarna går sönder så tappar du all information. Då är det lite bättre med LVM2, för då kan man ha tur och bara förlora hälften. RAID-0 förlorar du allt.

    Med RAID-6 så förlora två diskar till redundansen, så där är redundansen bätter än RAID-5 och normalt bättre än RAID-0, utan att förlora så mycket minne som RAID-0. Men RAID-6 behöver minst fyra (lika stora) fiskar.

    Notera att både RAID-5 och RAID-6 kan hantera flera diskar, men man förlorar bara en disk i RAID-gruppen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: