QGIS – Praktisk tillämpning

I detta och något (några) inlägg framåt så kommer jag att ta ett praktiskt exempel, där man kan använda QGIS för att på ett ”bättre” sätt samla och visualisera information.

Då jag inte har direkta kunskaper inom faktaområdet så kan mina exempel möjligen innehålla felaktigheter. Det blir därför upp till dig som väljer att tillämpa mina instruktioner rakt av att kontrollera att allt stämmer.

Jag tänkte använda mig av ”Standard för trädinventering i urban miljö” (http://www.inventering.nu/), som publicerats av Johan Östberg vid Sveriges Lantbruks Universitet.

Det är ett ämne som väldigt tydligt handlar om geografiska positioner och mängder av punktobjekt med tillhörande data som skall samlas in, analyseras och sammanställas, vilket gör det till ett mycket lämpligt område att tillämpa med QGIS.

Jag går inte in på detaljer i standarden, så vill du läsa mera så får du registrera dig och ladda ned den via länken ovan. Jag kommer dock att presentera citat och eventuellt några bilder från materialet.

Kortfattat så handlar det om ett antal områden som är intressanta för träden:

  • Beskrivning
  • Vitalitet och säkerhet
  • Värden
  • Åtgärder och skötsel

I varje område så finns det en hel del faktiska parametrar som beskrivs i detalj. Jag får se om jag använder alla här.

Till att börja med så använder jag standarden för att skapa en databasstruktur. Av olika skäl så väljer jag just nu att använda shape och vanliga tabeller i textformat.

Själva inventeringsdatabasen blir ett shapelager, medan attribut och datavärden kommer att hamna i en eller flera tabeller.

I mitt första försök så kommer jag bara att använda de rekommenderade sex grundparametrarna:

  • Vetenskapligt namn
  • Vitalitet
  • Koordinater
  • Riskklass
  • ID-nummer
  • Stamdiameter i brösthöjd

Skärmbild från 2015-08-14 18:02:14

I bilden ovan har jag inte med Koordinater, då dessa lagras i punktens geometri och är lätta att återskapa i önskat format, samtidigt som det är en risk att ha inskrivna koordinater i ett fält och presenterad position baserad på ett annat (geometrin).

Det finns dessutom två ”id” fält. TRAD_ID är trädets unika id, medan ”id” med små bokstäver är databaspostens unika rad-id.

Skärmbild från 2015-08-14 18:08:12

I lageregenskaperna så lägger jag sedan in kommentarer för varje fält under fliken ”Fält” (Fields). Dessa kommer dock inte att sparas när jag stänger dialogen, då shapeformatet inte stödjer fältkommentarer.

Hmm, jag tror jag byter till SpatiaLite format för data i stället. Det är inte svårare än att högerklicka på lagret och välja ”spara som…”. Det bör inte spela jättestor roll för just det här exemplet dock så du kan ha kvar shape om du vill (lite mer standardiserat).

Det är endast ett fält av typen text, resten är heltal. Däremot så är redigeringstypen ”Textredigering” för samtliga vilket gör att formuläret vid redigering ser ut så här:

Skärmbild från 2015-08-14 18:13:44

Inte helt användarvänligt.

När jag ändrar redigeringstyp så passar jag även på att skapa textfiler med tabeller, där första kolumnen anger värde som skall lagras i databasen och andra kolumnen vad som skall presenteras för användaren.

Exempelvis så ser min fil för RISK ut såhär:

värde,beskrivning
1,1 Låg risk
2,2 Måttlig risk
3,3 Hög risk
4,4 Akut risk

Dessutom då jag inte kan några latinska namn på träd så gör jag en lista med deras latinska namn i första kolumnen och det ”normala” namnet i den andra.

Så länge jag anger att det är såhär jag vill göra i inställningarna för fältet så kommer det vanliga namnet att presenteras, annars så visas det latinska namnet.

Skärmbild från 2015-08-14 19:22:03

I bilden ovan har jag attributtabellen från två lager, som pekar på samma data. Den främre tabellen har inga inställningar för fälten, och presenterar data som den är lagrad i databasen.

Den bakre tabellen har inställningar för fälten beskrivna, och presenterar data enligt dessa inställningar.

Skärmbild från 2015-08-14 19:25:09

Kopplingen, eller redigeringstypen, kallas värdekarta och det går att fylla i manuellt, eller som jag har gjort läsa in tabellen från en textfil.

Beroende på vilka data du vill använda så kan du välja olika redigeringstyper. Experimentera tills du är nöjd.

Skärmbild från 2015-08-14 19:28:00

Såhär långt ser mitt objektsformulär ut som i bilden ovan.

I morgon så tänker jag utveckla formuläret, och klä på med några fler attribut från standarden.

Advertisements

Taggar:, , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: