QGIS – Praktisk tillämpning (del 3)

I de tidigare inläggen har jag utgått från en standard som handlar om trädinventering i urbana miljöer, och skapat en databas med formulär som skall hjälpa användare att lägga till och redigera data.

I detta inlägg hade jag tänkt att spekulera i vad dessa data skulle kunna användas till.

Jag säger spekulera då jag inte har tillgång till ”riktiga” data, och jag har inte riktigt tid att ge mig ut med en laptop och gps för att samla in dessa.

I stället så väljer jag några attribut och skapar några fiktiva träd som kanske kan hjälpa till att visualisera vad man kan göra i QGIS.

Skärmbild från 2015-08-14 21:36:28

Jag kastar in lite träd av olika art på till synes slumpmässiga platser. Något litet ”kluster” går väl att ana och tittar man noga så kanske det går att dra sig till att vissa arter är vanligare på vissa platser.

Eftersom det dessutom finns en klass för ”Vitalitet” så går det exempelvis att lägga på en gradering av denna tillsammans med närheten mellan träden. Många träd med dålig vitalitet på samma ställe kommer då att märkas ut.

Skärmbild från 2015-08-14 21:38:40

Att visualisera data geografiskt baserat på olika attribut är kanske den vanligaste formen av ”analys” man kan göra i ett GIS.

Något annat som är väldigt vanligt är att göra urval. Detta har jag inget exempel på, men låt säga att man planerar att anlita en arborist för att utföra beskärning på alla träd som beskars för minst två år sedan.

Om man har ett attribut som heter ”senaste beskärningsdatum” så är det väldigt enkelt att filtrera fram träd som faller innanför, eller utanför ett datumintervall.

Att sedan dessutom skilja på exempelvis barr och lövträd i kombination med detta är också väldigt enkelt.

Om man vill så är det utifrån detta urval väldigt lätt att skapa en karta för utskrift med de utfiltrerade träden angivna på kartan med id, och en tabell i marginalen på kartan med åtgärdsförslag från databasen.

Det är sedan inte så svårt att lägga till ett tryckt formulär för att den som utför jobbet skall kunna fylla i vilka åtgärder som gjorts, när, av vem och på vilket träd.

Sammanfattning

Det känns lite rumphugget såhär mot slutet av ett tredelat inlägg, att inte kunna ge fler konkreta exempel på vad man kan göra med den här typen av databas.

Saken är den att möjligheterna är i princip oändliga, så länge man har data som man litar på. Har man dessutom fackkompetens inom det aktuella området så kan man säkert komma på massor med tillämpningar för den här typen av databas.

Vill man ta det ett steg längre så bygger man dessutom sin databas på en server med möjlighet att komma åt data via Internet. Då kan man skapa webbkartor och formulär att såväl läsa som redigera dessa data. Man kan även koppla samman data från denna databas, med exempelvis fastighetsregister och en arbetsorder för att ge någon som skall utföra ett arbete all tänkbar information man kan behöva ute på jobbet.

Det viktiga är nog att man får de som normalt sett inte tänker i GIS-banor att faktiskt sätta sig ner och försöka förstå vad GIS skulle kunna tillföra till hans eller hennes expertområde. Sedan kan man inte förvänta sig att en expert på ett helt annat sakområde även skall bli expert på GIS, men det är därför det finns ett ord som heter samarbeta!

Annonser

Taggar:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: