Vanliga uppgifter i GIS

I ett GIS sammanhang så är det vanligt med flera olika typer av uppgifter. I en serie av inlägg kommer jag att titta närmare på dessa vanliga uppgifter i tur och ordning.

Det finns naturligtvis väldigt många fler olika uppgifter än vad som är möjligt att täcka in i några blogginlägg, så någon form av indelning kommer att behövas. Från denna indelning så går det sedan att ge exempel.

När man söker på Internet efter typer av uppgifter i GIS, kanske en ”formell” indelning är lite svår att hitta. Det är däremot ganska många källor som är ganska samstämmiga. Det jag tar upp här är dock min sammanställning och ”lista” över vanliga uppgifter i GIS.

Öppna Data

Här handlar det inte om ”Open Data” utan om företeelsen att läsa in data i olika format i ett GIS.

Är detta verkligen en uppgift? Tänk dig själv att en medarbetare får underlag från en klient där en väsentlig del är ett antal geodatalager. Utan ett GIS så blir det väldigt svårt att ta till sig informationen i dessa lager. Utan kunskap om GIS så blir det också svårt.

Därför är det en viktig uppgift att kunna öppna geodata av varierande typ för att tillgängliggöra innehållet.

Bearbeta Data

Med bearbetning menar man uppgifter som formatkonvertering och om-projicering.

Anledningarna kan vara flera. Data kan behöva vidareförädlas och då kan det krävas att de har ett visst format eller projektion. Organisationen kanske tillhandahåller tjänster som bygger på ett specifikt databasformat, vilket gör det nödvändigt att ibland konvertera data till detta format om det skall ingå i en tjänst. Man kan även ha kunder som efterfrågar data i ett speciellt format, vilket gör att denna enklare form av bearbetning är en vanlig GIS-uppgift.

Förvalta Data

När man väl har data i rätt format så gäller det att hålla dessa data tillgängliga och i många fall aktuella.

Om man hanterar data i databaser så kan det här bli fråga om en hel del rena databasuppgifter men även backup av data kan räknas in i förvaltningen.

Ajourhållning kan betyda att man ser till att man har senaste versionen av olika typer av data, vilket kan bli en omfattande uppgift om man inte har koll på sina data.

Det kan även betyda att data man själv ansvarar för måste uppdateras eller redigeras. Då gäller det att med klok förvaltning hålla struktur och innehåll homogent mellan olika lagringsplatser.

Urval och Utsökning

När man kommer in mera på ”användarsidan” av GIS så börjar man intressera sig för innehållet i data. Då är en väldigt vanlig uppgift att titta på och söka bland attributdata.

Detta gäller dels för vektordata med omfattande attributtabeller där man exempelvis visar alla byggnader som har attributtypen ”skola”, och dels för rasterdata där man exempelvis tar reda på vilken höjd över havet marken har i en specifik punkt.

En annan vanlig uppgift är ortsnamnssökningar och ”geokodning”. I många fall så får man inte en exakt koordinat, utan ett ortsnamn eller adress. För att visualisera detta på en karta så krävs någon form av GIS arbete.

Rumslig Analys

En enkel form av rumslig analys är att ta reda på avstånd mellan olika objekt. Det kan vara fågelvägen eller längs andra geografiska objekt. Förhållandet mellan olika geografiska objekt blir därför också viktigt och begrepp som ”topologi” används för att beskriva detta förhållande.

En annan typ av rumslig analys är att skapa buffertar kring objekt som sedan kan användas för att göra rumsliga urval för att exempelvis svara på frågor som ”hur många hus finns inom en radie av 5 kilometer från daghem”.

Det finns en mängd andra sätt att beskriva rumsliga förhållanden och att skapa förutsättningar för rumsliga urval som sedan kan användas till avancerade rumsliga analyser.

Överlagring och Kombination

Till del en fortsättning av den rumsliga analysen, där data i lager kombineras på olika sätt.

Här är det inte bara fråga om geografiska överlagringar av objekt utan även sammanslagningar av tabeller, eller beräkningar av tabelldata för att skapa ny information.

Har man exempelvis data med odlingsytor så kan dessa kombineras med data om jordmån, marklutning, normalnederbörd, etc, för att skapa information om odlingsförutsättningar i varje unik odlingsyta.

Att kombinera data från olika lager och skapa ny information är en av de kraftfullaste verktygen i ett GIS, men också något av det svåraste.

Visualisering

Oavsett hur duktig man är på att hantera verktyget så är det i många fall bortkastat om man inte kan förmedla resultatet till den som behöver det.

En risk med GIS-arbete är att det blir väldigt tekniskt och ”mekaniskt”, när det ur en visualiseringssynpunkt i mycket stor utsträckning handlar om estetik och design.

När man förbereder en visualisering så måste man ta hänsyn till den som skall ta emot informationen. Annars så får man lägga väldigt mycket tid på att förklara resultatet.

Fortsättning

Ovanstående sju rubriker kommer att bli varsitt inlägg framöver. Dessa följs sedan upp av ytterligare ett inlägg med kompletteringar.

Häng med! Vi börjar i morgon.

Annonser

Taggar:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: