Gamla byggnader i QGIS

Riksantikvarieämbetet har databaser med kulturhistorisk bebyggelse. Dessa data går att hämta ut och läsa in i QGIS. Det är lite otydligt vilka licensvillkor som gäller, annat än att man skall ”kontakta den institution som ansvarar för informationen” om man vill använda den?

Vad man kan hitta i databasen tänkte jag titta lite närmare på här, men avsaknad av tydliga licensvillkor gör att jag inte kan visa speciellt mycket av innehållet… Skärpning Riksantikvarieämbetet! Hur svårt kan det vara att ange att tjänsten publiceras med Creative Commons CC-BY licens. När man visar bilder så brukar det dock finnas angivet hur dessa får användas.

http://raa.se letar man sig fram till bebyggelseregistret BeBR (via länken Hitta Information).

Det går här att söka i ett webbgränssnitt, men det är mindre intressant för mig just nu, så det blir ”Dataexport” i stället.

Skärmbild_2017-01-03_09-11-30.png

Man kan avgränsa sin nedladdning både i typ och utbredning, men jag kör allt!

Det man får är en zip-fil på ca 16 Mb med filer i shapeformat. Suck! Ett tydligt tecken på hur ineffektivt shape är märks när man packat upp filen. Då är storleken över 900 Mb! När jag sparar om hela lagret i GeoPackage format så blir det 67 Mb!!!

Glöm inte att sätta ”Latin1” som teckenkodning på shapefilen innan den exporteras till GeoPackage.

Skärmbild_2017-01-03_09-34-30.png

I lagret finns nästan 100’000 objekt med ganska omfattande information i attributtabellen.

Det finns exempelvis en webblänk som man kan fixa till med ett objektkommando:

Skärmbild_2017-01-03_09-37-31.png

Då kommer webbsidan att öppnas när man klickar på punkten med objektverktyget.

RAÄ har även en WFS tjänst för sina data.

Skärmbild_2017-01-03_09-42-08.png

Lägg till en ny WFS tjänst med adressen ”http://map.raa.se/geoserver/bebr/ows?version=1.0.0”.

Detta ger tre lager där ett är ett inventeringslager med väldigt stora områden. Alla punkter från nedladdningslagret finns också med, men dessutom finns ett polygonlager som i somliga fall ”sammanställer” byggnader i ett sammanhang, exempelvis en gårdssamling.

Det är en del skillnader i punktlagren, men som jag uppfattar det finns allt med i WFS tjänsten, samt ytterligare URL länkar.

Skärmbild_2017-01-03_10-04-41.png

Om jag tar ett exempel så räcker det att gå till Eksjö. Det saknas inte direkt byggnadsminnen i centrala delarna av staden.

Om jag följer länken till en av byggnaderna så hittar man följande information:

Skärmbild_2017-01-03_10-00-35.png

Där det även framgår att byggnaderna totalförstördes i den tragiska branden 2015. Det finns tyvärr inga bilder på byggnaderna här, vilket gör det väldigt tydligt att bilder är väldigt viktiga när man inventerar.

Vad kan du använda dessa data till?

Om man själv bor i ett byggnadsminne så kan man få tag på sammanställd information, men framför allt de dokument som beskriver beslutet från exempelvis länsstyrelsen. I en del fall finns även inventeringsdokumentation där det kan finnas ritningar och skisser, men även en hel del foton.

Annonser

Taggar:,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: