Georeferera i QGIS 3

Att georeferera är en process i ett GIS där man tar en kartbild som saknar en digital geografisk referens och skapar en sådan, så att kartbilden kan visas korrekt tillsammans med andra data i programmet.

Här hämtar jag en bild från Internet (public domain från wikipedia) som visar gamla stan i Stockholm.

Skärmklipp från 2018-08-25 09:12:17

Din bild kan vara i princip vad som helst, men ju mer referenspunkter från bilden du kan återfinna i ditt GIS, desto bättre.

Innan du börjar så skall du undersöka om det kommer att underlätta om du väljer en specifik kartprojektion för georefereringen. Ju mer ”formen” på kartobjekten i bilden överensstämmer med det som visas i QGIS, desto enklare blir refereringen. I det här fallet så är området så litet och ”plant” att SWEREF99TM duger gott.

Jag startar ett projekt med en lämplig bakgrundskarta och panorera till ett område som ungefär motsvarar bilden. Tänk på projektet måste (bör) vara i det koordinatsystem som skall användas för bilden.

Skärmklipp från 2018-08-25 09:28:44.png

För att referera bilden kan du behöva aktivera ”GDAL Georefererare” i pluginhanteraren. När du gjort det så har du ett nytt menyalternativ i rastermenyn. När du klickar på ”Georefererare…” så öppnas ett nytt fönster där du kan lägga till bilden. Välj här samma koordinatsystem som i projektet så blir det lite enklare att hålla koll på vad som händer.

Skärmklipp från 2018-08-25 10:29:22.png

Nu skall du markera överensstämmande punkter i bilden i georefereraren och i kartan i QGIS kartfönster. Detta gör du genom att lägga till punkter i bilden med ett klick, vilket öppnar en liten dialogruta där du antingen kan skriva in en koordinat, eller välja ”Från kartbladet”. Om du väljer ”Från kartbladet” så växlar programmet till kartan i QGIS där du kan leta reda på aktuell referenspunkt och klicka där. Du bekräftar med ”OK” i den lilla dialogrutan.

Både i georefereraren och i kartfönstret går det att zooma och panorera precis som vanligt för att mera noggrant markera samma punkter.

Ju fler punkter du kan hitta som överensstämmer och ju bättre spridning dessa har över bilden, desto bättre blir resultatet. Fler punkter innebär även att fler typer av bearbetningar blir tillgängliga.

Skärmklipp från 2018-08-25 10:37:37.png

När du har en bra uppsättning punkter kan du ändra transformationsinställningarna. Genom att välja olika transformationer så kommer du att få ett värde på uppskattat ”fel” som beräknas för varje punkt (dX, dY). Litet fel är bättre än stort, men mer avancerade transformationer förvränger också bilden mera. Här kan du få testa lite och tipset är att välja en så ”enkel” transformation som möjligt till att börja med.

När inställningarna är klara så kan du prova att köra georefereringen och lägga till resultatet i kartan. Detta går att göra genom att kryssa i en ruta i dialogen (bilden ovan) innan du klickar på OK och sedan kör processen.

Skärmklipp från 2018-08-25 10:44:53.png

Kontrollera resultatet, exempelvis genom att lägga lite transparens på bildlagret, eller växla synligheten genom att tända och släcka lagret.

Om något inte riktigt stämmer så tar du bara bort lagret, går tillbaka till georefereraren och justerar punkter eller lägger till flera. Du kan även prova att byta transformationstyp, sedan kör du processen igen.

Resultatet skrivs till en GeoTiff, men du kan spara lagret i vilket format du vill från QGIS när du är klar. Högerklicka på lagret i lagerlistan och välja ”Exportera” och ”Spara Som…”.

Raster i GeoPackage

Här kan du även välja att spara i exempelvis GeoPackage om du vill det.

Det går att lägga till lagret i ett befintligt GeoPackage, men det är lite krångligare. Du måste nämligen skapa två extra ”inställningar för skapande”, för att inte skriva över information som redan finns i paketet.

Skärmklipp från 2018-08-25 11:10:04.png

De parametrar som skall läggas till är:

APPEND_SUBDATASET   YES
RASTER_TABLE        Lagernamn

Validera dina inställningar med knappen under listan. Tänk på att lagernamnet inte får innehålla mellanslag.

Detta gör att ett GeoPackage kan innehålla flera lager, som dessutom kan vara av helt olika typ. Om du har problem med exporten så beror det sannolikt på att din GeoTiff är ett raster i tre band. Välj bara att ”rendera bilden” i dialogen för export så kommer det att fungera (även transparens renderas till resultatet). Det går även att bygga pyramider i paketet, men det går att lägga till dessa i efterhand om det skulle behövas.

Det hade varit önskvärt att dessa två parametrar kunde finnas med som ett förval bland övriga profiler i dialogen för att underlätta hanteringen av raster i GeoPackage. Men det skall vi nog se till att fixa till kommande QGIS versioner.

Annonser

Taggar:,

2 responses to “Georeferera i QGIS 3”

  1. Sur says :

    Om det inte är så noga finns det ett fiffigt plug-in -> Freehand georeferencer!

    I det importerar man bilden man vill geofreffa som hamnar mitt på kartan och sedan kan man stretcha, rotera och ha sig tills det passar.

    Underbart att vara tillbaka på jobbet och få QGIS:a igen och tack för bloggen som ger näring!

    /Sur

    • Svante Carlsson says :

      Jo det är tyvärr alltid jättenoga… Men varför skulle en plug-in som Freehand georeferencer vara en sämre metod än den Klas har testat? Därför skulle jag vilja se någon form av utvärdering eller jämförande tester på ALLA metoder i QGIS som gör anspråk på ämnet georeferering. Men:

      Begreppet stretcha låter ju mycket intressant för rasterbilder, som för som här äldre kartor, oftast behöver kompenseras för partiella fel i ytor, riktningar och avstånd. Nu är väl i och för sig Stadsholmen (sedermera stadsdelen Gamla stan) bland de mindre bra exemplen man kan ha för en georeferering av en historisk karta – då väldigt mycket på kartan ju finns kvar i ograverat skick även på den moderna (bas)kartan. Dessutom som här relativt storskaligt, där vinkelfel mm aldrig hinner ”ta sig”. Men som instegsmodell och arbetsmetod för georeferering är den nog perfekt då man i fält relativt enkelt kan kontrollera kvaliten på koordinaterna.

      Tyvärr för äldre historiska kartor som är digitaliserade i rasterformat (som t ex den Häradsekonomiska kartan 1:20.000 och Generalstabskartan 1:100.000) och som avser en produktionstid framtagna före flygfotograferingens dagar, så måste man lägga in ett steg före georefereringen i gis-programmen för att komma tillrätta med vinkelfel, avståndsfel och ytstorleksfel. Rektifiering alltså, och där har vi sannerligen inte kommit långt av någon anledning! Eller finns det något jag inte känner till? Vi pratar egentligen här om bildbehandling, så det borde ju kunna finnas något som fungerar – helst då i rasterformat. Att konvertera över till vektorformat och sen tillbaka till raster igen brukar få en gammal karta att likna en sån där misslyckad plastikkirurgi i Hollywood som gärna visas på YouTube… Om det finns något därute som fungerar så vore det fantastiskt för oss alla och inte bara för gis:are!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: