Etikettarkiv | Öppna data

Trafikverket Öppna Data

Vid årsskiftet så släppte Lantmäteriet en massa geodata som öppna data, men det var det fler som gjorde.

Ett exempel är Trafikverket, som jag tänkte titta lite närmare på i detta inlägg. Läs mer…

Uppdaterat QGIS Plugin

Som jag nämnde igår så har jag gjort en liten förändring i mitt plugin till QGIS för att enkelt kunna lägga till Lantmäteriets bakgrundskartor.

Det är en tillfällig lösning som får duga tills jag hittat en mer permanent variant.

Jag har helt enkelt bytt ut sökvägen till den gamla tjänsten mot den nya där jag inkluderat en egen permanent token.

Det är nog inte meningen att man godtyckligt skall använda andras tokens, även om LM endast använder inloggningsuppgifter till att få fram statistik för användandet. Det enklaste vore kanske om jag kunde få en permanent token för just QGIS så att man fick uppföljning på programvarunivå.

När jag får tillräckligt med tid över så har jag tänkt se över möjligheterna att implementera oauth 2.0 autentisering i insticksprogrammet, som det är tänkt att det skall fungera mot det nya API:et.

Skärmbild från 2016-01-02 16:42:18

Så länge så kan du använda det gamla insticksprogrammet, i uppdaterad version.

  1. Ladda hem LmOpenData-Master.zip
  2. Packa upp till .qgis2/python/plugins (dold katalog i ”home”)
  3. Byt namn på katalogen till LmOpenData
  4. Starta om QGIS och aktivera tillägget (bilden ovan)

Kartan läggs till via menyn ”Web” / ”LmOpenData”.

Hjälp

Med ovanstående instruktion så kommer tillägget att fungera som tidigare!

Det är dock meningen att man skall använda en egen ”token” för att komma åt kartorna. Du kan ganska enkelt byta ut ”min” token mot din egen:

  1. Skapa ett konto på https://opendata.lantmateriet.se/#register
  2. Logga in och kontrollera din ”statiska nyckel”
    Skärmbild från 2016-01-02 17:06:32
    (Där det står <ditt token> i bilden ovan).
  3. Kopiera denna text (bara själva token koden).
  4. Öppna filen .qgis/python/plugins/lmOpenData.py i en texteditor.
  5. Leta reda på variabeln layer nästan längst ned.
    Skärmbild från 2016-01-02 17:10:42
  6. Ersätt den befintliga token koden med din egen (finns där texten är markerad i bilden ovan).
  7. Spara och stäng.
  8. Radera filen lmOpenData.pyc.
  9. Starta om QGIS.

Jag rekommenderar starkt att du gör detta! Om jag genererar en ny permanent token så kommer nämligen den gamla att sluta fungera (tror jag), vilket innebär att kartorna inte kommer att visas längre.

Lantmäteriets Nya WMTS

Då var det ett nytt år och Lantmäteriet har publicerat nya öppna data på sin webbsida.

Lite förändringar dock!

Nu måste du registrera dig och logga in för att kunna hämta hem data, och du måste även vara registrerad för att kunna använda WMTS tjänsten i exempelvis QGIS.

Detta innebär lite bekymmer för det plugin som jag byggt tidigare…

Läs mer…

Snart dags för ledighet – och nya öppna data

Det närmar sig jul och då kommer jag att gå ner lite i tempo och fokusera på annat. Bland annat skall jag försöka få fram underlag till ett nytt bokmanus för en uppdatering av QGIS på Svenska lagom till nästa LTR release.

Vid nyår så kommer dessutom Lantmäteriet att släppa mera öppna data, som filer för nedladdning och som WMTS-tjänst. Jag vet inte om det blir så, men jag gissar att de nya data som kommer att publiceras (vägkartan och terrängkartan) kommer att ingå i deras befintliga WMTS tjänst, vilket i så fall betyder att mitt insticksprogram i QGIS kommer att fungera utan åtgärd. Den enda skillnaden blir om detta stämmer att mer detaljerade kartor kommer att visas när man zoomar in förbi ca 1:120’000. Om så inte är fallet så kanske jag hinner lägga lite tid på att uppdatera tillägget med de nya data, men jag hoppas jag slipper.

(EDIT 2016-01-01: Nya lager använder ”tokens” för autentisering, vilket gör att det gamla insticksprogrammet inte fungerar. Det gör det dessutom mer komplext att skapa ett nytt…)

Förutom väg- och terrängkartan så släpps även fjällkartan, vilket i princip är terrängkartan, fast i skala 1:100’000 i de områden som terrängkartan inte täcker, plus lite till som kan kännetecknas som ”fjäll”.

Dessutom så blir DGPS tjänsten via SWEPOS gratis samtidigt, vilket potentiellt kan ge mätnoggrannhet på ca en meter med rätt utrustning.

Ja och glöm inte heller att den 18 December så släpps Sverigekartor för Minecraft… God Jul

Fakta om Lantmäteriets Minecraft data.

Kartorna släpps kommunindelat och baseras på framför allt terrängkartan. Varje byggblock är ca 8 meter i verkligheten och ett kartpaket blir runt 50-100 Mb stort för varje kommun.

QGIS stilar för LM öppna data

Jag har redan delat med mig av min stilfil för texter i Lantmäteriets översiktskarta (vektorkartan) för QGIS. Jag ser ingen anledning till att vänta med resten.

Här kommer några stilfiler till för bland annat markytor, vägar och järnvägar… Läs mer…

LM data med regelstyrda etiketter

Förra veckan var jag inne på en nyhet i QGIS 2.12 nämligen regelstyrda etiketter. Nu har jag hittat en perfekt tillämpning för denna funktion, som jag tänkte dela med mig av och som du kan testa själv!

Läs mer…

Vem väger mest?

I förra inlägget presenterade jag Svenska Öppna Data i QGIS, med en lång lista av direkt tillgängliga lager för QGIS. I detta inlägg så tänkte jag här presentera ett av dessa.

tyngdkraftDet handlar om Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och deras tyngdkraftsmätningar. För mig så betyder det så här inledningsvis inte så mycket mer än en massa snygga färger, men man vet aldrig riktigt var man hamnar när man ger sig ut på en resa av den här typen.

WMS tjänsten ger just inte så mycket mer än en massa färger i ett lager. Vad färgerna betyder är inte självklart då det inte finns någon WMS teckenförklaring i tjänsten.

I lageregenskaperna så kan man titta under fliken Metadata och där hitta mer information om lagret.

Tyngdkraftsinformation används bl.a. för att kartlägga malmstyrande strukturer, bergarters utbredning och grundvattenmagasin men också för att lokalisera lämpliga områden för geotermisk energiutvinning. Mätningarna görs idag främst längs väg med bil. I områden med glest vägnät används snöskoter eller helikopter. Tyngdkraftskartan är en s.k. Bougueranomalikarta (ISGN71) där enheten är mGal och den baseras på tyngdkraftsmätningar som utförts av SGU, Lantmäteriet med flera organisationer.

Googlar man lite så går det att hitta ännu lite information, inte minst en teckenförklaring.

teckenforklaring_tyngdkraftNästa fråga för mig blir då: Vad är RG82, och vad är enheten mGal? Med andra ord var väger man mest?

Efter ytterligare lite googlande så står klart att detta inte är ett litet ämne.

paper_tyngdkraftRG82 är det Svenska gravitationssystemet med ”epok 1982”, baserat på en Italiensk motsvarande mätning i norra Europa. Jag får passa på att nämna att mina kunskaper i ämnet är ringa och jag kan därför inte garantera riktigheten i mina ”tolkningar” av det jag hittar.

Bakgrunden till mätningarna blir faktiskt riktigt intressant att läsa om ur ett historiskt perspektiv. Den första tyngdkraftsmätningen i Sverige genomfördes 1741 av Anders Celsius (ja det är den Celsius).

Gal skalan, eller milligal (mGal), är inte en SI enhet och är enligt standardiseringsorganet ”depricated”, d.v.s. av en typ som bör undvikas till förmån för bättre enheter. Nåja, det är inte mitt problem.

Gal definieras som centimeter per sekundkvadrat (cm/s2 att jämföra med ”g” som har enheten m/s2 ). MilliGal är således tusentals Gal eller hundratusental ”g” (typ).

Det är nu min lilla hjärna får problem. Milligal är i storleksordningen 980’000 normalt medan skalan i kartan är runt noll. Någon tydlig förklaring kan jag inte hitta, men jag antar att det är en skala med samma enhet, fast som avvikelse mot ett normalvärde.

Utifrån detta så blir det omöjligt för mig att bestämma var man väger mest baserat på dessa data, då det inte framgår vad resultatet är relaterat till.

Slutsatser

Detta har varit väldigt intressant att undersöka, medan resultatet inte blev vad jag hoppats på. Det är viktigt att inte bländas av ”snygga” data, speciellt nu när data börjar bli väldigt tillgängliga, utan först ta reda på fakta och inte göra antaganden som kan hoppa upp och bita dig i baken senare. Det är inte fel att konstatera att något man ville göra inte är möjligt på det sätt man tänkt, snarare tvärt om. Att avstå att dra slutsatser som kan vara felaktiga är inte bara rätt utan även ett stort ansvar.

Jag kan därför inte svara på vem som väger mest utifrån dessa data, men om jag letar lite till så kanske jag kan hitta data som kan ge mig svar…