Etikettarkiv | Server

Administrera Linux Server – Enkelt!

Jag använder Linux för såväl server som klient, men jag vet att det finns många som har i huvudsak Windows klienter och då tycker det blir enklare att använda Windows server.

Jag kan hålla med att om man vill konfigurera användare, tjänster, fil- eller webbservrar med mera så blir det lite krångligt, om man skall göra allt i ett textgränssnitt.

För GIS så har exempelvis GeoNode och GeoServer egna webbgränssnitt för administration och det går att installera klienter för exempelvis PostGIS i form av PgAdminIII, men det finns flera sätt att även administrera de vanliga serverfunktionerna i ett webbgränssnitt.

I detta inlägg får du lära dig ett av dessa. Läs mer…

QGIS Server och WebClient

Det är snart ett år sedan jag testade QGIS Server och WebClient och skrev om det här på bloggen. I detta inlägg så går jag till baka till mina instruktioner och ser om de behöver uppdateras och testar att installera version 2.8 på en Ubuntu Server.

Som vanligt gör jag allt på en virtuell dator med Virtual Box. Med 32 Gb RAM och SSD så går det att installera en Linux Server från grunden på några minuter…

Sedan de uppdaterade kommandona för att installera allt som behövs:

sudo apt-get update
sudo apt-get upgrade
sudo apt-get install python-software-properties
sudo add-apt-repository ppa:ubuntugis/ubuntugis-unstable
sudo apt-get update
sudp apt-get install qgis python-qgis qgis-plugin-grass
sudo apt-get install apache2
sudo apt-get install libapache2-mod-fcgid
sudo apt-get install qgis-server
sudo apt-get install libapache2-mod-wsgi python-psycopg2 python-webob
sudo a2enmod cgid
sudo service apache2 restart

Testa med: http://localhost/cgi-bin/qgis_mapserv.fcgi?SERVICE=WMS&VERSION=1.3.0&REQUEST=GetCapabilities och ersätt ”localhost” med serverns IP-adress om du installerat på en annan dator, eller virtuellt som jag.

För att installera QGIS server så behöver en resurs på GitHub klonas och delar läggas över i webbservern:

sudo mkdir /qgis
sudo chmod 775 /qgis
cd /qgis
sudo sudapt-get install git
sudo git clone https://github.com/qgis/qgis-web-client.git
sudo mkdir /var/www/html/qgis/
sudo cp -R /qgis/qgis-web-client/site/* /var/www/html/qgis/

sedan behöver några sökvägar ändras i två filer. Det är ”/home/web/qgis-web-client” som skall ändras till ”/qgis/qgis-web-client”:

sudo nano /var/www/html/qgis/index.html
sudo nano /var/www/html/qgis/js/GlobalOptions.js

Sedan kan du surfa till http://localhost/qgis/ (eller motsvarande med IP-adress) och då skall du ha Bingo!

Skärmbild från 2015-04-04 11:43:37Har du nu lyckats så här långt så kan du använda dig av exemplen för att skapa dina egna kartor med dina egna data och stilar.

Jag har inte gått igenom hur du kopplar dina egna QGIS projektfiler till QGIS Server, men det enklaste är att skapa symboliska länkar till projektfilerna i /usr/lib/cgi-bin/ med kommandot sudo ln /sökväg/projektfil.qgs.

Det går att göra på många andra sätt också och jag skulle väl rekommendera att skapa en utdelad katalog, eller flera, med olika rättigheter för användare beroende på om de är GIS användare eller Webbadministratörera och sedan ändra konfigurationen för såväl Apache som QGIS Server så att det blir mer rationellt att jobba i nätverket.

Lycka till!

Är det förresten någon mer än jag som tycker att ”W” i Hello World exemplet (bilden överst) ser lite annorlunda ut?

Egen server för geodatatjänster – Del 1

Då är det nytt år och kanske dags att fundera på om man skall dra igång något nytt projekt för att förbättra karthanteringen, eller bara vill testa något nytt och ha lite kul.

Det finns inte minst många kommuner som inte har en supergenomtänkt plan för hur man skall hantera geografisk information och krav från EU med INSPIRE och Svensk geodatasamverkan med portaler hit och dit, samtidigt som kostnaderna för den tekniska lösningen måste hållas nere.

Oavsett skälen så startar jag nu en längre serie inlägg om hur man kan bygga en komplett tjänst för att hantera geodata på alla nivåer, för såväl GIS-användare som för den nyfikna allmänheten, och allt däremellan. Exakt hur många delar det blir vet jag inte just nu, men resultatet kommer att sammanfattas i en ”bok” på slutet, som kommer att publiceras här på bloggen. Mycket har tagits upp tidigare, men en del är nytt och framför allt så hänger allt ihop.

Första delen

Här handlar det om förutsättningarna för att testa. Det kan man göra på fysiska datorer, men jag gillar virtuella för prov och försök.

Först och främst så behöver man ladda hem VirtualBox från Oracle (https://www.virtualbox.org/).

Det är en gratis programvara som finns för Windows, OS X och Linux. Det går att flytta virtuella maskiner mellan dessa plattformar och det spelar ingen roll vilken plattform man väljer att installera på.

bok1

För att skapa en ny virtuell dator så klickar man på ”New”, så startas en guide där man gör grundläggande inställningar för att beskriva vilken hårdvara som skall simuleras.

bok2

I det första steget så väljer man namn på den virtuella maskinen och vilket operativsystem man kommer att använda. Det är inte själva datornamnet man sätter, utan vad VirtualBox ”projektet” skall heta, men det lönar sig att döpa dessa till något passande om man har flera för att skilja dessa åt.

bok3

Nästa steg är att avdela RAM minne till den virtuella datorn. Att tänka på är att det bara finns en begränsad mängd fysiskt minne, och det går bara att dela ut en del av detta till virtuella maskiner, så vill man köra flera samtidigt så får man fördela det mellan dessa. Hur mycket som går att fördela beror på mängden RAM i värddatorn och dess operativsystem.

I de kommande stegen så skapar man uppstartsdisk, filtyp på diskavbildningen, hur utrymmet skall allokeras, plats för diskavbildningen och hur stor den maximalt får bli. I de flesta fall så fungerar de förval som är gjorda för dessa steg, men om man exempelvis vill ha rejält med diskutrymme i den virtuella datorn så går det att ändra.

bok4

Beroende på vad man skall använda den virtuella datorn till, och vilka resurser som är tillgängliga, så kan det vara lämpligt att tilldela den virtuella datorn extra kraft.

I ”Settings” (ctrl – s) så gör man inställningar för exempelvis hur många processorkärnor som maskinen får använda, grafikminne (för en server spelar detta mindre roll) och nätverk. Jag brukar ändra från NAT till ”Bryggat nätkort”, så blir den virtuella maskinen tydligare en del av det vanliga nätverket.

bok5

När den virtuella datorn startar första gången så görs detta med en guide där man väljer hur datorn skall startas. Bland annat så väljer man vilket installationsmedia som skall användas. Det går att använda värddatorns CD/DVD-läsare eller en ISO-fil med en skivavbildning. För den här guiden så används en skivavbildning nedladdad från http://ubuntu.com.

bok6

När man sedan slutför guiden så körs installationen precis som om det vore en fysisk dator. När man har fönstret aktivt för den virtuella datorn så kan man använda tangentbordet som om det var anslutet till den. Även musen fungerar på detta sätt, men för ett serveroperativ så används normalt ingen mus.

När jag installerar Ubuntu Server så brukar jag välja Svenska som språk och ett lämpligt datornamn och användare. I övrigt så är det förvalen rakt igenom, förutom på de platser där installationen frågar efter om man vill skriva ändringarna till disk (två platser).

bok7

När installationen är klar så brukar det vara en god idé att installera de senaste uppdateringarna med dessa kommandon.

sudo apt-get update
sudo apt-get upgrade

Nu är servern färdiginstallerad och vi kan gå vidare med nästa steg.