Tag Archive | val2014

Valet 2014

(Igår publicerade jag en artikel som egentligen skulle komma efter denna. I sig så spelar det mindre roll, men för att göra det som beskrevs i går så behöver du kunskaper som beskrivs här. Beklagar eventuella problem detta ställt till.)

Då är valresultatet helt klart och det är julafton för alla GIS-nördar och statistiker.

Du kan ladda hem all statistik från valmyndighetens hemsida eller genom att klicka här.

Vill du inte bearbeta alla rådata i xml-format så blir det enklare att hämta statistiken i text-format (högerklicka och spara som):

Val till Riksdag per Kommun
Val till Kommun per Kommun

Jag börjar med Riksdagsvalet och läser in statistiken från den länkade filen ovan i QGIS:

Screenshot from 2014-10-11 13:21:42Lite att tänka på vid importen. Det är ”semikolon” som används som separator och ”latin1” som kodning. Det finns heller ingen geometri att importera så det kommer att behövas ett geometrilager att koppla statistiken till. GIS filer finns längst ner på valmyndighetens statistiksida (eller denna länk).

I QGIS så kopplar man kommunerna till statistiktabellen.

Screenshot from 2014-10-11 13:28:34Sammanslagningen görs i kommunlagret och det är inte svårare än att hitta kolumner i de båda lagren med överensstämmande attribut och välja dessa.

Sedan kan man titta på vilka kommuner som röstade hur i riksdagsvalet.

Screenshot from 2014-10-11 14:05:26Ett litet tips! Byt namn på statistikfilen innan du läser in den i QGIS. Väl ett mycket kort namn eftersom detta kommer att läggas till framför attributnamnen om du exporterar till exempelvis ESRI shape, som i sin tur endast kan ha 10 tecken. Om du inte byter namn på filen så kommer alla attribut att heta samma sak förutom en ordningssiffra.

På samma sätt går det att titta närmare på kommunval (eller landsting).

Screenshot from 2014-10-11 14:56:48Det blir inte minst intressant när det finns många ganska stora lokala partier att ta med i beräkningen.

Visualisera valdeltagande, kombinera med röster till vänster och höger, blanka och ogiltiga röster, nedbrutet på kommun eller valdistrikt, kombinera med annan statistik… Detta är som sagt rena julafton för GIS-nördar och statistiker.

Annonser

Reflektioner av valresultatet

(Hoppsan! Här har artiklar publicerats i lite fel ordning, den artikel som refereras till som skulle publicerats igår publiceras i morgon i stället)

Igår I morgon tittar jag lite på hur man kan läsa in statistik från valresultatet och visualisera detta i QGIS.

Idag tänkte jag ta upp några intressanta resultat när man tittar lite närmare på siffrorna.

Men först! I inlägget så ger jag statistiska exempel och spekulativa förklaringar på orsakerna. Den som är intresserad måste själv värdera resultatet och dra egna slutsatser. Statistiken är baserad på valresultatet i Riksdagsvalet fördelat på valkretsar, och inga andra statistiska uppgifter har vägts in och därför skall slutsatser inte tas för givet.

Screenshot from 2014-10-11 16:43:44Diagrammen är färgsatta enligt ovan och valdistrikten i övrigt är färgsatta efter om det är majoritet för Alliansen, Regeringsalternativet, eventuellt med stöd av vänstern, samt övriga.

För det första så har exempelvis Eksjö fortsatt styre av Alliansen, men det beror inte så mycket på att man är småborgerliga inne i staden, utan mera på att Centern är stark på landsbygden, om man får tolka bilden nedan lite fritt.

Screenshot from 2014-10-11 16:06:24Om man i stället tittar på exempelvis Linköping så framträder en bild som skulle kunna tolkas som att staden är väldigt segregerad eftersom man röstar väldigt olika i olika valdistrikt.

Screenshot from 2014-10-11 16:09:53Samtidigt så verkar inte exempelvis SD vara speciellt överrepresenterade så en eventuell segregation är sannolikt ekonomisk eller ideologisk, men vad vet jag? Jag bara spekulerar nu…

I Malmö är spridningen liknande:

Screenshot from 2014-10-11 16:13:07Till skillnad från Linköping så kan man här se ett mera varierat stöd för SD, vilket skulle kunna tyda på att segregationen kan ha andra orsaker.

Tendenserna med att man röstar olika i olika delar av städer upprepar sig på många platser, men det känns inte som att det är lika stor spridning i huvuddelen av fallen, men det är svårt att bedöma utifrån statistiken. Det är heller inte främst större städer där det är vanligt. I bilden nedan finns exempelvis Ronneby som också uppvisar liknande tendenser.

Screenshot from 2014-10-11 16:28:09

I statistiken finns även information om valdeltagande. Om detta kan man också dra förhastade slutsatser men det går exempelvis att jämföra den tidigare bilden från Malmö och lägga på valdeltagande för att få fram en ny bild som det kanske går att reflektera över.

Screenshot from 2014-10-11 16:54:05Till skillnad från den tidigare spekulationen om segregation så verkar lågt valdeltagande vara nästan uteslutande ett storstadsfenomen. Det finns undantag där exempelvis Byske i Skellefteå kommun har mycket lågt valdeltagande.

Screenshot from 2014-10-11 18:14:29Områden med lägre än 55 procents valdeltagande visas i bilden nedan (berörda områden är förstorade för att synas).

Screenshot from 2014-10-11 18:29:48När man tittar närmare på ett valresultat på det här sättet så uppträder det en hel del mönster, där jag belyst endast några stycken här. Oavsett hur man väljer att tolka resultatet så kan det här finnas massor med viktig information att ta del av och analysera inte minst ur ett kommunalt perspektiv om man exempelvis drar slutsatsen att det finns segregationer i samhället.

Var är SD & FI vågmästare?

När jag skriver detta så är valresultatet i kommunerna inte slutligt fastställt. Alla röster är dock räknade och informationen finns på http://val.se, men ännu finns inga data att ladda hem. Därför har jag trixat lite för att kunna använda den information som finns för en liten presentation om utgången av valet i kommunerna i Sverige.

Mina data ordnar jag så att jag skapar en kolumn för ALLIANS-partiernas sammanslagna resultat och en kolumn för REGERINGS-koalitionen (S+MP). Dessa ges färgerna ‘Blått’ och ‘Gult’ (eftersom rött och grönt blir gult). (Samtliga kartor kan visas i full upplösning genom att klicka på dem)

Kommunresultat-reg-alians

Som synes så är det inte så många kommuner där det finns en klar majoritet för det ena eller det andra.

Om vi däremot antar att Vänsterpartiet väljer att sympatisera med regeringspartierna i kommunerna så blir bilden lite annorlunda:

Kommunresultat-normalbild

Det är dock fortfarande väldigt många kommuner utan majoritet för något av de traditionella alternativen. Om man då tittar på i vilka kommuner där det finns en vågmästarroll för SD och FI, samt antar att det som redovisas som ”Övriga” i listorna är ett enstaka lokalt starkt parti som också kan vara vågmästare så får vi följande resultat:

Kommunresultat-vågmästare

Det är väldigt många kommuner där SD har en ganska klar vågmästarroll, om dessa kommuner följer ledningsförhållanden på riksnivå. Det är också här vi kan komma att se blocköverskridande ledarskap för att undvika denna vågmästarroll. Det kan också vara här som SD kommer att bli en ordinarie del i kommunledningen.

För FI så ser det inte lika bra ut. De ser ut att kunna bli vågmästare i enbart en kommun, nämligen Gullspång.

I mina antaganden så har jag utgått från att FI i större utsträckning sympatiserar åt vänster och SD åt höger. Det börjar bli många antaganden nu, så det är bäst att runda av.

De kommuner som fortfarande är gråa på kartan har en ganska oklar majoritet. Procentuellt…

Ovanstående är med andra ord bara räknat procentuellt. Det som återstår är att fördela mandat. I de kommuner med små marginaler åt ett eller annat håll så kan mandatfördelningen helt ändra på förutsättningarna. En beräkning på mandat får dock vänta på det slutliga valresultatet.

Vid framtagning av ovanstående använde jag mig av en regelbaserad stil enligt bilden nedan:

Screenshot from 2014-09-28 14:03:25

Valresultat 2014

Då var det röstat och klart, det preliminära resultatet levererades igår och sluträkningen påbörjas nu i samma stund som detta publiceras.

I resultatet från natten så finns exempelvis inte alla poströster medräknade och man har heller inte räknat de röster på partier som man inte bedömt få något mandat i resultatet. Man har heller inte räknat några personröster ännu.

På onsdag så väntas ett nytt mera exakt men fortfarande preliminärt valresultat, man kallar detta för ett uppdaterat valresultat.

Det slutgiltiga resultatet som räknas på en annan plats av annan personal beräknas vara klart till på fredag. I alla fall när det gäller val till Riksdagen.

http://www.val.se/ kan man följa resultatet på olika sätt, inte minst på en karta.

Successivt så kommer statistik att bli tillgänglig och då börjar det roliga GIS-arbetet med att se om det går att dra några slutsatser baserade på geografiska betingelser.

Jag har gjort detta tidigare och tänkte passa på att hänvisa till några inlägg:

Val 2014

Statistik, sanning eller förbannad lögn?

Val 2014

Den 14 September är det val i höst och för första gången så känner jag en viss osäkerhet inför hur jag skall rösta. Vad tycker de olika partierna exempelvis om:

  • Öppna data
  • Öppen källkod
  • RPAS/UAV
  • Myndighetssamverkan
  • etc…

I detta inlägg så går jag tillbaka till 2010 och skapar en karta med valdistrikt och vilka förtroendevalda vi har på olika platser i landet.

Alla data går att hämta från http://val.se och så småningom så kommer det att gå att hämta data även för höstens val, exempelvis om det finns uppdateringar om vallokaler med mera.

Jag börjar med att läsa in de GIS-filer som berör valet 2010.

Eftersom polygonerna inte direkt följer geografin så vill jag dessutom ha ett lager med hela Sverige i bakgrunden. På SCB hemsida så går det exempelvis att hitta polygoner med Sveriges kommuner.

Denna hämtar jag och kör verktyget ”Dissolve” (lös upp) på, för att skapa en enda sammanhängande yta som passar mitt behov.

Screenshot from 2014-07-26 17:01:02

Dissolve kan man använda för att lösa upp många typer av vektorlager. Det går även att skapa upplösningar baserade på ett eller flera attribut. Då slås objekt med likadana attribut samman till nya objekt.

Screenshot from 2014-07-26 17:14:26

Sedan behöver jag bara en fil till för att kunna börja och det är ”nuvarande ledamöter” som jag hämtar som en semikolonseparerad textfil (skv).

Denna kan jag nu slå samman med såväl Län som Kommun-filerna för att visualisera mängder av intressanta saker.

En del namn innehåller smeknamn inom citationstecken, som Lars ”Laban” Bengtsson från Linköping, så se till att ta bort citationstecken från importfönstret när du läser in textfilen (bild nedan).

Screenshot from 2014-07-26 17:18:56

Om du inte tar bort dessa tecken så kommer du att få ett felmeddelande om att ett tiotal rader inte kunde importeras.

”Men vänta lite” säger du. ”Det går ju inte att slå samman en textfil med flera rader data som hör till varje polygon, ju!”. Helt rätt, säger jag.

Det enda sättet att göra en sammanslagning på det viset är att med lite trixande skapa en polygon för varje rad i ledamötsfilen, men det är ganska onödigt.

I stället skall jag använda ”Relationer” (tidigare inlägg) och skapa kopplingar till textfilen från de olika polygonerna. För att allt skall fungera så krävs dock lite trixande först.

Som framgår av bilden ovan så är valkretsnummer tal utan utfyllnad av nollor, medan motsvarande i polygonlagret har nollor som utfyllnad. För att det skall gå smidigt senare så kommer jag därför att spara om textfilen som DBF i QGIS och sedan skapa två nya attribut, ett för koppling till län och en till kommun (det går inte att redigera i separerade textfiler i QGIS).

Screenshot from 2014-07-26 18:14:25

För att lägga till nollor i början av en text så finns en funktion kallad ”lpad” som lägger till nollor till vänster om den angivna texten så att ett angivet antal tecken uppnås. Motsvarande funktion finns för att fylla ut till höger (rpad). För att detta skall fungera är det viktigt att skapa ett textfält och inte ett heltalsfält.

Motsvarande, men något längre, uttryck används för att skapa en nyckel för kommun ID.

lpad( "länsnr" ,2,'0') || lpad( "kommunnr" ,2,'0')

Nu är det så dags att skapa interaktionen i kartan.

Jag vill skilja lite på val till riksdag, landsting och kommun så först så skapar jag kopior på lagret med ledamöter och gör en filtrering på den första kolumnen (R, L, M) och döper om dessa lagerkopior på motsvarande sätt. Jag skapar också en lagerkopia på kommunlagret så jag kan skilja på valda till kommun och landsting.

I projektegenskaperna (CTRL + Shift + P) så görs de flesta inställningarna den här gången.

Screenshot from 2014-07-26 18:36:43

Under identifiera lager så avmarkeras alla lager som inte är intressanta att kunna identifiera. Jag slipper på så sätt frågor av den typ som illustreras i bilden nedan varje gång jag klickar i kartan.

Screenshot from 2014-07-26 18:38:12

 

Nästa steg blir att skapa relationerna.

Screenshot from 2014-07-26 18:42:59

Genom att ”relatera” ID mellan de två tabellerna så kan man ”söka” information i kartan på ett smidigt sätt.

Screenshot from 2014-07-26 23:56:05

När man använder identifieraverktyget och klickar i kartan så får man upp alla ledamöter i en lista (se bilden ovan), som standard visas en tabell, men det går enkelt att växla till formulär med knapparna till höger i fönstret. Jag har skapat ett uttryck för listan till vänster som kombinerar för- och efternamn med parti, och när man klickar på ett namn så får man fram alla attribut till höger.

Om man vill visa endast några attribut så kan man skapa en egen formulärdesign på fältfliken under lageregenskaperna för ledamotsfilen.

Sådär, det var det hela för den här gången.